lördag 15 februari 2014

Fullt krig med kroppen!

Ett världskrig pågår mellan mig och min kropp!

Nån som har nåt bra tips hur man blir sams med en kropp som genom livet gjort/gör vad den kan för att jävlas både på insidan och utsidan. Ja, jag kan till viss del påverka, men det jag inte kan påverka skapar en viss ovilja att kämpa med resten. Efter 25 års kamp blir man lätt liiiite trött på't.

Kampen mot min kropps vilja att samla på sig fettdepåer så fort den får chansen (nej det är inte "bara" att äta lite bättre och röra sig lite mer - den här kroppen kräver mycket mer än så och det gör att det blir en ständig kamp).

Kampen i mig att jobba lagom, utvecklas lagom, stressa mindre men prestera bättre, vara mer med barnen, tjäna mer pengar för att slippa oroa mig för ekonomin - och jobba mindre. Jag funkar bäst i en logisk verklighet där matten går ihop - den här kampen går inte ihop.

Huvudvärken börjar jag äntligen få rätsida på - men neurologen ska ändå kolla upp migränproblematiken nästa vecka. Min själ kom ikapp mitt prestationsjag vid jul när prestationsjaget var nästan ledig i tre veckor. Då vände migränskiten mot det bättre (den här biten kan jag påverka). Börjat på yoga nu också - fantastiskt bra!

Så är det ju den fucking jävla (låter grovt ja, men det är milt uttryckt) insidan och annat.
Inget man dör av (om man fyller på med järn), men det påverkar mitt liv varje dag och jag är väldigt väldigt trött på det och hittar inget sätt att acceptera och stå ut med det. Här är jobbet räddningen, när jag jobbar är enda gången som hjärnan helt kopplar bort från kroppens jävelskaper, då får jag paus i paniken. Så det är svårt att jobba mindre för att vila mer när vilan gör att allt det andra rullar in.


Min livmoder har bara en gång tidigare varit min motståndare (fick ett ganska blodigt och dramatiskt missfall vid min första grav) - sen har vi varit parhästar och den har funkat hyfsat bra och gett mig 3 fantastiska ungar. Men de senaste 3 åren har den bara jävlats - på längden och tvären. Jag har under den tiden känt mig som en försökskanin där hormoner, operationer, sammanbrott och metoder avlöser varandra och det verkar inte finnas någon bra lösning. Varje hormonmetod varar minst 4 månader innan man kan förvänta sig effekt - ingen tid i läkarens kalender - en evighet i mitt liv. Ny läkare som tror på ny variant av gammal metod är sugen på att sätta igång med nya försök. Jag är väldigt osugen på det! Jag mår dessutom väldigt dåligt av hormoner, får mer huvudvärk och än värre sötsug och viktökning.

Jag berättar för att jag kan inte vara den enda med hemska kontaktblödningar, ytliga blodkärl, känsliga lättblödliga delar av fortplantningssystemet. Men jag hör aldrig någonsin talas om detta. Det verkar vara helt tabu - eftersom ingen pratar om det.

Jäkligt privat javisst, det syns inte utanpå och jag är glad och skrattar ganska ofta, nästan jämt. Jag brukar göra det genom vad än för skit livet hittar på, det är äkta glädje och jag är äkta lycklig på nästan alla plan i livet just nu. Om jag lät detta ta överhanden, tillåta mig att deppa ner mig - skulle det ta knäcken på mig och troligen ta många år att komma ur. Det har jag varken tid eller lust med.

Men jag är väldigt trött på det och ser inte vägen ut. I allt annat i livet ser jag ofta snabbt en lösning, en väg att gå och komma framåt. Där är jag övertygad om att allt går att styra - attraktionslagen regerar. Det gör den så klart även när det gäller min kropp. Men jag hittar inte vägen till att använda lagen på rätt sätt - eftersom jag gett upp hoppet, tappat tron på en lösning och försöker hålla mig över ytan bara och låter kriget fortsätta.

Vi behöver en fredsmäklare jag och min kropp. Jag behöver verktyg för att skapa fred och få slut på värk, övervikt och all blodspillan.

Jag tar tacksamt emot alla tips!! Jag vet att många av er också lider av diverse osynliga kroppsliga åkommor. Har ni några knep för att lösa den mentala påfrestningen? Nån kanske också haft problem med kontaktblödningar och hittat en genialisk lösning som mina 3-4 läkare inte hittat?

Nähe, nu väntar tvätten!
Ha en fin dag alla.




- Posted using BlogPress from my iPhone