Tomheten
Ja jag får ju börja där eftersom det är den känslan som är starkast i mig just nu. Barnen åkte till Totebo igår och nu dröjer det två veckor tills vi ses igen! Vi har ju valt att byta till två veckor för att en av dem inte trivdes med varannanvecka hattandet. Men jag måste säga att jag hatar detta med två veckor - ja för egen del alltså. Det är bättre för ett av barnen mindre bra för två av dem och skitdåligt för mig på flera sätt - men framförallt känslomässigt! Det är för länge helt enkelt och man vänjer sig inte! En vecka kan man vänja sig vid faktiskt för det går så rasande fort när man jobbar längre dagar och tränar en massa. Två veckor är också för långt för de två små men en vecka kanske är för lite - men ska man köra på typ 9 dagar (som vore ganska lagom för dem) skulle vi inte lyckas hålla ordning på det tror jag - med fritidsscheman (visst ja de har inte fått något på flera månader) och taxitider osv. Sen är två veckor dåligt för mitt jobb - pga att jag måste ta all VAB själv (och vintern har varit hemsk med sjukdomar). Men det är också dåligt för dem för att jag nu måste jobba full tid varje dag - vilket innebär att de ibland måste vara ensamma hemma flera timmar på eftermiddagarna - för jag får ju ingen barnomsorg här i stan som ni kanske kommer ihåg. Detta är ju lättare att hantera när det gäller 5 dagar än när det är två veckor på raden hela tiden.
Hur som helst så verkar det inte som om jag får igenom någon slags ändring på detta utan får leva med ständigt dåligt samvete och saknad i långa perioder och det suger!
I fredags gjorde jag lite tårtor igen - 70års kalas denna gång. Det är lite jobbigt för mitt psyke att behöva göra tårtan färdrig dagen innan den ska presenteras och ätas - för olika kylförhållanden och tid i kylen gör olika saker med marsipan - vad som helst kan hända på vägen som gör att tårtan som äts inte är den tårta jag levererade. Vet fortfarande inte hur det gick med denna men jag var ganska nöjd när den åkte iväg iaf! |
Jag var lite barnvakt till Selma och fick Leon på köpet med - frågade Selma om vi skulle sätta oss och ha lite "samling" och sjunga lite! Det ville hon absolut så - jag tvingade alla ungar att sätta sig i en ring - de fick varsitt instrument - Magnus kompade på sin arabtrumma och sen var kaoset ett faktum!! Men de gillade det - typ!
Selma valde sångerna - och sen ångrade hon sig - kan man säga, för att uttrycka sig milt!
Ludde och Leon ville inte riktigt sluta när de andra tröttnat och volymen gick upp!
Här skulle det in en video där Magnus spelar på en riktig scen med ett riktigt band - men det sket sig i uppladdningen och nu har det tagit halva dagen så jag får hoppa den tyvärr!! Får se om mitt tålamod och tid räcker bättre en annan gång! Ni får hålla tillgodo med de galna barnen!
Påsk
Eftersom jag har så unga föräldrar kan man inte räkna med att de har lust eller tid att hänga med oss på Påsken! Men Vivan kan man räkna med så vi käka påskmiddag hos svärmor i lördags - fint. Det såg rätt mörkt ut där ett tag - så som att jag skulle behöva laga påskmiddag själv - det är jag inte riktigt redo för än känner jag! Mamma jobbar på fängelset och får alltid jobba storhelgerna av någon konstig anledning. Hon brukar komma injagandes i arbetskläderna (fångvaktardräkt) straxt efter att vi ätit klart på julen ibland! Orättvist faktiskt! Jag säger att det är ett schemaläggningsproblem och visst fan är det inte lätt att lägga scheman för flera hundra pers - men i mina ögon är schema problem bara en kompetensfråga - punkt!
Gårdagens middag hemma hos svärmor.
Min svåger Andreas, som också är bra på det här med att laga mat, fixade fina fisken!! Ja jag vet att det inte är så snyggt - det var ju min andra portion för jag glömde fota den första ju! Men ååå va gott det var.
Gårdagens middag hemma hos svärmor.
Min svåger Andreas, som också är bra på det här med att laga mat, fixade fina fisken!! Ja jag vet att det inte är så snyggt - det var ju min andra portion för jag glömde fota den första ju! Men ååå va gott det var.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar